Knytkalas

Passar på att knyta lite nya tackel samtidigt som det visas Champions League-fotboll på TV. Imorgon, när Barcelona spelar, är fokusen helt på TVn... Men idag blev det ett 15-tal löjtackel knutna inför kommande fiskepass.

Löja köpes

Jag håller tummarna för att det ska bli fiskbart väder kommande helg. Gärna båda dagarna.

Båten är tvättad, rubbad och nyvaxad och redo att jaga silverfisk så fort vädret och arbetet tillåter det.

Tyvärr så tryter lagret av betesfisk och att bara köra med plast känns inte lika intressant. Finns det någon som vill sälja löja så är ni varmt välkomna att kontakta mig.

Två tävlingar i helgen - då håller jag mig i land

I helgen går både Lorents Marin Cup och Laxcupen av stapeln. Hoppas på bra fiske och att båda tävlingarna drar in mycket pengar till fiskevården. Personligen tror jag det hade gynnat fisket om man valt två separata helger för tävlingarna. Det borde ha kunnat inbringa lika mycket pengar till de båda fonderna... I mitt tycke är det konstigt att LMC väljer samma datum som Laxcupen haft i flera år - i alla fall om intresset ligger i att samla pengar till fiskebåts. Men nu är det som det är.

Vidare så är jag inte så förtjust i att tävla i fiske så jag håller mig på landbacken. Och avnjuter kanske det senaste inköpet till whiskysamlingen; en Highland Park Hjärta. Hade nöjet att få en av de endast 360 flaskor som släpptes på Systembolaget.

Skitfiske på er!

PS Kan tilläggas att jag bidragit ekonomiskt till båda fonderna. DS

Power of Rapala! Kolla filmen!

Fick den här videon från min gode vän Jens på Normark i en

julhälsning och var bara tvungen att sprida den vidare!

Därför försvinner laxen i Vänern och Vättern

Nedanstående är hämtat från www.outdoor.se/sportfishnews/news/ och är skrivet och fotograferat av av Björn Blomqvist. Läs och begrunda.



Laxfisket i Vänern och Vättern är i dagsläget hotat. Minskade utsättningar i kombination med hög dödlighet på utsatt smolt är främsta orsaken. Myndigheterna har uppmärksammat problemet och satt in åtgärder för att komma till rätta med utsättningsfiskens dåliga kvalité. Återstår att se hur långt den åtgärden räcker för det hotade laxfisket. Det var i slutet av 1980-talet som utsättningarna av smålaxar i V-sjöarna tog fart på allvar, detta samtidigt som det moderna trollingfisket började få krokfäste i Sverige. Trots att båtarna, elektroniken och fiskegrejorna på den tiden inte kan jämföras med dagens finstämda trolling-instrument fångades det granna blankfiskar på löpande band. Vänern stod för mängden och lillasyster Vättern levererade de tyngsta. Exempelvis fångades det i december 1990 utanför Granvik, Vättern en trio blanklaxar med vikter över 17 kilo. En rekordfångst som nu snudd 20 år senare fortfarande står i en klass för sig. Bara någon månad efter att "Rambolaxarna" hade släpats iland i Granvik sa dåvarande statsminister Ingvar Carlsson vid ett tal i Jönköping; "Vinterns storfångster av världsrekordstora Gullspångslaxar i Vättern är ett bevis på framgångsrik miljövård och något för turismen att satsa på". Det fanns fler höjdare som vintern 1990 uppmärksammade det makalösa Vätterfisket. Några av fångstbilderna hade råkat hamna på miljövårdsdepartementets kontor i New York, USA. Och svaret lät inte dröja. – "Det gick en chockvåg genom kontoret när vi fick se bilderna på de stora spöfångade Gullspångslaxarna", skrev Les Wedge, chefsbiolog och områdesutvecklare i staten New York i ett svar till Jan Olsson, redaktör för dåvarande Laxfonds Aktuellt. Mr Wedge avslutade brevet med orden; "Vi applåderar era framgångar". På hemmaarenorna Vänern och Vättern applåderades det under hela 1990-talet och en bit in på 2000-talet med anledning av det fantastiska laxfisket. I tävlingssammanhang stod laxfiskeglädjen som allra högst vid Kinnekulleträffen åren 1998-2000 då det totalt de tre åren vägdes in 2 295 Vänerlaxar med totalvikten 9 239 kilo.

UTSÄTTNINGARNA HALVERADE
Säsong 2004 noterade dock några av de som hade varit med sedan den gamla goda tiden, att det inte längre var samma drag i laxfisket. Detta antogs främst bero på att utsättningarna hade sänkts samt att det fanns fler trollare än förr. Under guldåren på 1990-talet sattes det i genomsnitt ut 298 000 smolt/år i Vänern och 40 000 smolt/år i Vättern. 2009 års utsättningssiffror var däremot cirka 165 000 smolt för Vänern och 20 000 smolt i Vättern, alltså sammantaget nästan halverade. Dessutom har dödlighet på utplanterad smolt ökat drastiskt under senare år, vilket är lika med sämre återfångster. En hypotes till ökad dödlighet är att fodret som de odlade laxungarna numera matas med är speciellt framtaget till matfiskodling och inte till sättfisk. Smolten blir helt enkelt för feta för att kvickt kunna ställa om till födosök i frihet. Det görs nu experiment med olika kvalitet på foder, men några resultat är ännu inte redovisade. Ytterligare faktorer som påverkar är de sanitära förhållandena på odlingarna, hantering och transporter, temperaturskillnader mellan odlingsvatten och sjön där fisken sätts ut, valet av utsättningsplatser samt kvalitén och genetiken på moderfiskarna. Resan från romkorn till godkänd lax på kroken är bevisligen komplicerad.

VÄTTERN I FOKUS
I samband med utsättningarna i Vättern våren 2008-2009 har det gjorts kvalitetskontroller av smolten. Resultaten från dessa är allt annat än muntra. Historiskt sett har dock laxutsättningarna i Vättern varit mycket lyckade. Perioden 1982–2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst. (Återfångsterna i Vänern har endast legat på låga 5 procent). Av hänsyn till den hotade rödingen i Vättern sänktes 2001 utsättningarna från tidigare 40 000 smolt/år till 31 000. Denna utsättning gick av olika anledningar till botten så av den blev det nästan inga återfångster alls. Detta blev den markerade starten på den nedåtgående återfångstspiralen. 2002-2003 sattes det årligen ut 30 000 smolt och 2004 sänktes utsättningarna ytterligare, till 20 000 laxungar per år, vilket fortfarande gäller.

BURFISKAR
Provfiskare Micko Bergström har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping våren 2008 och 2009 gett sig i kast med att kartlägga hälsoläget på Vättersmolten. Utsättningsplatserna är Starbäck och Klangahamn och mängden smolt som satts ut är 10 000 smolt/år på vardera ställe. Vid varje utsättningstillfälle har Micko flyttat över cirka 100 smålaxar till två speciella observationsburar. Totalt har cirka 400 smolt undersökts. Vid 2008 års undersökning konstaterades 46 procents dödlighet, vilket betyder att de verkliga utsättningssiffrorna blev 10 800 smolt och inte de 20 000 friska som hade beställts. Baserat på tidigare års återfångster (18,4%) skulle det ge 1 987 fångstbara laxar tillbaka. Verklighetens fångstsiffror lär dock bli lägre än så då det finns andra faror för smolten. Skarv i ökande antal är en.

50 PROCENT DÖDLIGHET
Inför 2009 års "burfiske" hade Micko förberett sig än noggrannare för att ge extra seriositet åt undersökningen. Efter att "provfiskarna" håvats från fiskbilen sänktes de ned i ett kar med bedövningsmedel. Smålaxarna hanterades varsamt med latexhandskar som hela tiden hölls fuktiga för att inte slita onödigt på fiskens skyddande slemlager. Fiskarna mättes, vägdes, fenorna kollades noggrant och allt antecknades. Många hade tydliga fenskador. När laxungarna kvicknat till så sjösattes de i kassarna och deras tillstånd kollades därefter regelbundet av under ett par veckors tid. I skrivande stund har data från årets undersökning ännu inte sammanställts. Dock är det helt klart att dödligheten bland årets provfiskar visar på dryga 50 procent, ett allt för högt värde för att kunna accepteras. Vätterundersökningarna har alltså två år i rad visat att kvalitén på smolten som sätts ut är minst sagt usel. Inget tyder på att Vänerläget skulle vara bättre då båda sjöarna förses med sättfisk från samma odlingar. Man kan med fog påstå att laxfisket i Vänern och Vättern är hotat. Där är vi nu.

Björn Blomqvist

Kraftbolagen slutar aldrig att förvåna...

Tips på intressant och skrämmande läsning i Johan Abelsons blogg: http://www.wildwaterjohan.blogspot.com

VHFen är såld

Skickas till Skärhamn imorgon.

VHF till salu

Jag har en sparsamt använd och fullt fungerande Simrad RD68 VHF med inbygd DCS till salu.

Säljes utan antenn - i övrigt bara att koppla in och snacka eller tjuvlyssna på vad som sägs på sjön...

Den är i nyskick och mycket rejält byggd i robust aluminiumkabinett.

Teknisk specifikation

Frekvens: 156,525 mHz

GPS Interface: Ja

Kanalkänslighet: > 70dB

NMEA: Ja, NMEA 0183

Matningskälla: 10,8 - 15,6 V DC

Strömförbrukning: RX 0,18 A - TX 5,5 A (25W)

Uteffekt: Hög 25W - Låg 1W

Kanaler: Internationella samt speciella regionala kanaler.

Vikt: 1,4 kg Ingång: GLL, GGA, RMC

Se http://www.marinhandeln.se/p-13129-simrad-rd68-vhf.aspx för mer info.

Nypris hos Marinhandeln.se 5595:-

Prisidé 2500:-

Skicka gärna e-post till mail[at]morganlewin.se eller ring på 0703-37 41 91

Summering av dagens fiske

Ännu en morgon med tidigt uppstigning. 03.45 ringde klockan och kaffebryggaren stod redo att leverera sitt svarta guld.

Jag mötte upp min gamle vapendragare Clas i Kristinehamn. Vi började trolla tillsammans för 12 år sedan och eftersom han numera bor i Karlstad så föll det sig naturligt att mötas där.

I skydd av mörkret sjösatte vi och åtta av tio spön riggades för löja. Nummer nio fick en dodger och en Stive och det tionde förärades med en klassisk Tomic 737.

Ute på sjön så återupprepades scenariot från i onsdags. När jag tacklat den femte löjan och matade ut lina för att fästa 20 gram bly 20 fot framför betet så ryktes linan ur handen på mig av en lax som attackerade betet. Efter en kort och intensiv fight på kort lina så gick fisken i håven. 4,5 kilo efter 4,5 minuter fiske. Kanonstart!

Vi vände runt samtidigt som resterande beten sjösattes. Första repan över "strike zone" gav ingenting men när vi på nytt passerade så högg det på en av riggarna. Dodgern med en stive hade lurat en öring att hugga.

Clas drillade med van hand och efter några sekunder brakade det till bakom oss när nästa hugg var ett faktum. Spöet bugade djupt och rullen gick upp i falsett när linan fullkomligt slets av från rullen under några sekunder. 100 fot lina försvann i ett nafs och jag greppade spöet och plötsligt så dubbeldrillade vi.

Dessvärre "spottade" Clas fisk, en öring gissningsvis runt 4 kilo, bara någon decimeter från håven.

Min fisk stångades på lång lina och lät sig sakta betvingas. I närheten av båten gick den och spände på behörig avstånd från håven innan den kunde tröttas och låta sig håvas.

En hög och vacker fisk landades. På sjön pendlade vikten i vågorna mellan 7.5 och 8 kilo men väl på land, åtta timmar senare, så fastställdes den till 7.58 kilo.

Därefter förflöt dagen lugnt med undantag för ett par försiktiga hugg som inte krokade.

Nya tag nästa helg om vädret tillåter.

Full koll på ytspöna även under fotografering.

I mitt knä

Ingen aning utan spaning. Clas håller koll.

4.5 kilo. Notera bitmärket...

Lax på 7.5 - 8 kilo

Tog en löja på ytan och rusade 100 fot direkt. Bra fortsättning på dagen. Den vi brände var en öring runt 4.

Fisk igen

Fint hugg på rigg. Släppte tyvärr precis bakom båten.

Lax på femte spöet

Högg tio meter bakom båten när jag hade linan i handen. Bra start. Hoppas det fortsätter...

Summering av gårdagen

Igår, onsdag, fiskade jag och Martin på Vänern. Uppstigning 03.45 för att vara på plats tidigt och få så mycket fisketid som det bara var möjligt.

Gammal, oregelbunden sjö, gjorde utfärden lite stökig men lite 10-gradigt vatten i ansiktet var precis vad som behövdes för att väcka oss.

När jag satte tredje spöet högg det rakt bakom båten. Tyvärr stångade den sig loss rätt så snabbt. Bra eller dåligt tecken? Det goda var att de fanns fisk i området men vis av erfarenhet så visste vi båda att de skulle kunna bli en lång dag utan så mycket aktivitet. Det brukar det kunna bli när det börjar lite "för" bra... Tyvärr skulle vi få rätt.

Runt 11-tiden så nöp i alla fall en 65 centimeters lax en löja fiskad i en kromad VK-skalle på 35 fots djup. Efter en kort fight med endast lite stök precis bakom båten gick den i håven.

Ut med grejorna igen och bara några minuter senare singnalerade nästa spö på samma rigg fiskkontakt. Tyvärr släppte den.

Timmarna gick. Vi drack kaffe, åt matsäck, bad till högra makter om stora fiskar och hoppades... Men den enda som hörde oss var en liten öring som provsmakade löjan och krokades snabbt av.

Med endast en fisk i baljan fick vi åka hemåt.

Idag måste jag försöka få ordning på trailerbelysningen så att jag kan sticka ut i morgon igen. Den ena sidans broms och positionsljus slutade fungera igår.

Lugnt...

...både på sjön och fisken. En öring i retur och det par missade, försiktiga, hugg är allt på eftermiddagen. Kör på in i mörkret.

Hugg igen...

Släppte tyvärr