Fiske i Vättern och läget i Vänern

Mycket jobb på olika håll för min egen del har gjort att det blivit dåligt med fiske och heller inga uppdateringar på hemsidan. Clas har däremot varit ute på Vättern idag tillsammans med Robban. Två tappade fiskar, varav den ena var en fin lax som klev av precis vid håvningen, blev resultatet.
I fredags var Anders Johansson på Vänern;

Segt fiske på Vänern i fredags...
Dock 3 godkända bortåt Sjöhälla, beten 5 tum 737 o Breakpoint.
Anders J
Ett annat brev kommer från Sten-Gunnar Steenson som skriver:

Hej!
Har frågat Fiskeriverket angående all fisk med hel fettfena och fått bifogat dokument (se nedan) från Per Nyberg på Örebrokontoret.
Det är ju många som undrar så jag skickar detta till dig
Hälsningar
Sten-Gunnar Steenson

Förklaringen till den relativt stora andel fettfenebärande lax i Vänern
Under senare år har det fångats ett ökande antal laxar med fettfenan kvar i Vänern och då främst i Värmlandssjön. Dessa är naturproducerade och vissa kan t o m betecknas som vilda, då de utgör andra generationen naturproducerad fisk. Förklaringen är att vi, sedan fredningsområdet utanför älvmynningen utvidgats, kunnat fånga ganska mycket lekvandrande lax i avelsfisket i Forshaga. Efter att ett tillräckligt antal tagits ut för romtäkt och fortsatt odling och utsättning, transporteras resten upp till Edebäck och kan sedan vandra vidare mot det stora lek- och uppväxtområdet nedströms Höljes.

Under åren 1990-93 sattes i genomsnitt drygt 260 000 simfärdiga yngel från sjukdomskontrollerade föräldrar ut, eftersom man 1988 upptäckt en fisksjukdom (BKD) i en fiskodling inom Klarälvens avrinningsområde och därför inte kunde transportera upp lekfisk. Efter noggranna sjukdomskontroller t o m 1992 kunde vi återuppta upptransporterna 1993. Sedan dess har varierande mängder laxar kunnat transporteras upp årligen. Störst antal och totalt 1 263 laxar transporterades upp 1995. Huvuddelen av avkomman från dessa blev könsmogna förra året, vilket resulterade i att 423 laxar utan fettfena kunde fångas i avelsfisket. Detta var ett större antal än de som hade fettfenan bortklippt.

Under tidig vår ansamlas de laxar som skall upp i Klarälven i främst norra delen av Värmlandssjön. Enligt rapporter förekommer dock alla storlekar på lax som har fettfenan kvar. Detta beror på att vi under åren 1996-1999 kunde transportera upp i medeltal 742 laxar. Laxen tillbringar 2-3 år i älven innan de vandrar ut, tillväxer i Vänern under ytterligare 2-3 år innan de återkommer under den fjärde säsongen efter utvandring. Det finns alltså 4 olika årsklasser ute i Vänern samtidigt under maj-juli när årets smolt vandrat ut och innan de könsmogna stigit upp i älven.

Det handlar alltså inte om något "mygel" från Fiskeriverket att vi sätter ut odla icke fettfeneklippta smolt. En van fiskare kan också själv se att det verkligen är vildproducerad fisk, genom att samtliga fenor och i första hand ryggfenen saknar de skador som tyvärr inte sällan uppstår under odlingsfasen. En ännu vanare fiskare kan t o m se att nästan alla är klarälvslaxar, genom att dessa är slankare i kroppsformen än vad gullspångslaxen är och dessutom något mindre (ca 4 kg) vid könsmognad.

Vänliga hälsningar

Per Nyberg
Fiskeriverket.