Sänkt regvikt på insjölax

Sportfiskarna sänker storfiskregistreringsvikten på insjölax från nio till åtta kilo i år. Det säger en hel del om hur det står till med våra insjölaxar; främst då i Vänern och Vättern. Orsaken till sänkningen är helt enkelt att det registeras färre laxar över regvikt än tidigare - och det bör bero på att det också fångas färre... Eller?
En bidragande orsak kanske är oviljan (eller okunskapen) från oss trollare (för det är väl vi som står för de flesta fångsterna) att anmäla fisk över storfiskregistreringsvikt.

Jag tycker det är en självklarhet att anmäla mina fångster - och då inte bara för min egen skull utan för att man faktiskt bidrar till en enorm databas med information om fiskar. Där man kommer kunna läsa ut förändringar över tid - och då också ha större möjlighet att påverka beslutsfattare.

Så nästa gång det dunsar en lax över åtta eller öring över sex kilo i durken; dokumentera noga vikt (i land om det inte är extremt lugnt på sjön), längd och omkrets. Ta en bild tillsammans med ett referensföremål (måttstock, mobil, spö och rulle - eller liknande) och rapportera in fisken till Sportfiskarna. Som tack får du en storfisknål om du så önskar.

Vänersilver på 9160 gram.

Abborre 2190 gram

Tyvärr är det inte jag som fångat den. Det är Jörgen Forsén som slagit till med en magnifik fisk igen. SMSet trillade in i eftermiddags och man kan bara säga stort grattis!

Årets första nya regga

Tog en dag ledigt förra veckan och passade på att njuta av vårsolen och lite farenfiske. Flötmete med mask var metoden och till slut fattade en 620-grams hona tycke för "fällan" och storfikregistrering av faren var ett faktum.

620 gram silverfisk. Inte riktigt som en stor lax men helt klart en vacker fisk.

Bilder från helgen

Utsikten över hamnen från tältplatsen.

På väg ut... Lördagen bjöd på fint väder. Lite för fint kanske vårt röda skinn tyckte dagen efter...

Berggylta i närbild.

Robban satte rätt så omgående ribban med en blågylta på 560 gram. 10 gram över regg. Hans sjätte blågyltsregga.

Nytt pb på sarv

Gårdagskvällen spenderades vid Svartåns kant i jakt på stora sarvar och färnor.

Den första platsen jag tänkt fiska var upptagen av två andra hunters varför jag fick sätta in reservplan B och åka någon mil till på små dammiga grusvägar. Väl framme möts jag av samma syn där... Upptaget!

Solen värmer gott och när jag sätter mig i bilen på nytt för att besöka en tredje plats är jag något modfälld. Platsen ifråga har aldrig släppt ifrån sig en enda vettig fisk för min del. Men det är bara att bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen och vända det motgång till medgång.

Efter att ha packat ut bilen för tredje gången på samma kväll är fiskepeppet inte lika högt som det var för någon timma sedan. När jag närmar mig ån ser jag dock hur två större sarvar rullar i ytan och vips så är peppet åter.

Tacklar upp mina två Fox Duo-Lite Barbelspön och förser dem med majs respektive bröd innan de läggs ut. Några försiktiga napp och naggade majskorn vittnar om att platsen håller fisk i alla fall - även om de är små.

Temperaturen sjunker i takt med solen och jag sitter huttrande och spanar på spötopparna. Fladdermössen flyger då och då in i linorna - som för att hålla mitt hopp vid liv och koncentrationen på topp.

Runt 23.00 missar jag så ett rejält napp. Svär tyst samtidigt som jag tacklar om och sveper ut den krokförsedda brödbiten i den mörka natten. Ett ordentligt napp - och det bränner man. Så typiskt.

Blyet hinner dock knappt landa på botten innan quivertipen signalerar napp och jag krokar. Det svarar skönt i andra änden och spöet gungar till mjukt och följsamt ett par gånger innan fisken tackar för sig och lossnar... Ännu ett fisklöst pass på den här platsen?

Det majsförsedda spöet signalerar dock napp samtidigt som jag tacklar om det första. Krokningen sitter som den ska och en kort stund efter kan jag kroka av en sarv kring 5-6 hekto i vattenbrynet. Den vackra gyllengula fisken simmar snabbt tillbaks ner i det mörka vattnet.

Därefter följer en halvtimme utan någon som helst aktivitet. De sarvar som tidigare rullat i ytan har slutat visa sig och inte ens den lilla mus som nyfiket cirkulerat kring mig under den senaste timmen visar sig.

23.45 krokar jag ett klockrent sarvnapp och det känns direkt att det är en finare fisk. Den låter sig dock ledas till håven utan större protester. Det är en högryggig fisk som lurats av de tre majskornen på kroken. Rund och tjock om buken är den också.

Samtidigt som jag väger fisken till 1310 gram så nappar det på det andra spöet... Det nappet missar jag dock. Utan säck och utan fotografhjälp, men med fisk inne i bakvattnet, går det nu undan. Vikten dubbelkollas, fisken mäts och ett par bilder med självutlösare tas innan de blodröda fenorna tar fisken tillbaks till sitt rätta element igen.

Snabbt riggas spöna om och jag sitter på helspänn... Jag missar ett par försiktiga napp till rätt så omgående. Men istället för att svära så ler jag. Kvällen är ju redan räddad.

Nytt PB; 1310 gram.

Det blir inga mer landade fiskar innan jag bryter och styr bilen hemåt för att få ett par timmars sömn innan arbetet.

Väl hemma kan jag konstatera att blixten slagit väldigt hårt i sidan på fisken och bilderna är allt annat än bra. Att jag ser trött och förvirrad ut spelar mindre roll - det är ju fisken som skall avbildas.

Men man kan ju inte få allt. Jag lyckades ju i alla fall knäcka koden på platsen som tidigare aldrig släppt ifrån sig någon större fisk till mig.

Fin färna

Fick en kort och koncis rapport från Jens som inledde sin veckolånga fisketurné igår:
"2450gr 54cm. Racet har börjat".
Härligt! Längtar också ut till åarna nu när häggen doftar underbart och solen värmer.

Stor öring

Inget pb men vågen visar runt 7.4 kilo.

Storfiskregistrering på färna

Lyckades helt otippad övertala flickvännen att följa med till Flian för färnafiske idag då alla andra fiskepolare var upptagna och tur var väl det...


Redan i första höljan hade jag ett rejält påslag på "räkmackan" för att direkt efter kroka en fisk på samma bete, räka + bröd. Efter en hård fight, (för er som inte fiskat färna kan jag rekomendera detta - fisken är oerhört stridbar för sin storlek) i strömmen där fisken ömsom stångade mot botten ömsom stack snabbt uppströms, gled den in i håvgarnet.


Min första kommentar var -"YES!". Flickvännens replik -"Kan vi åka hem nu?" var klockren från hennes håll men jag var redan i färd med att väga och mäta fisken. 
2800 gr fördelade på 59 cm betyder ännu en storfiskregistrering för min del.


Efter fotografering och återutsättning av den granna fisken gick vi en bit uppströms för att fiska av samma plats som Per Wegelius klippte sin regga på för någon månad sedan. Efter en kvart-tjugo minuters fiske krokade jag en fisk som jag var övertygad om skulle komma över den magiska 3-kilos gränsen... Efter att först inte kunnat rubba fisken i vad som kändes som en evighet stack den plötsligt mot ett nedfallet träd och endast under stenhård press fick jag ut fisken i strömmen igen. Nu kom den snällt med och vid håvningen fick jag förklaringen till fiskens styrka. Kring blyet satt en rejäl klippe sjögräs som troligen hade stått för motståndet - när detta släppte fick fisken troligen slacklina och stack som en pil mot vegetationen. Färnan uppskattades till 2-300gr innan den snabbt simmade iväg igen.


Två timmars fiske lyckades jag i alla fall "lura" sambon till innan det var dags att åka hem igen - men å andra sidan räckte det ju denna gång...

Guldnål till Janne Andersson

Den senaste tidens sydväst vindar tycks ha tryckt upp stora mängder fisk utanför Granvik - laxfisket har varit på topp. Kryddat med en öring på 10 pannor i vattnen utanför Karlsborg så verkar Vättern minst lika het som Vänern just nu. Ett trevligt bekymmer när man ska välja sjö att fiska i...
För egen del ser det inte ut att bli något fiske kommande helg - dessvärre...

Ett stort grattis till Janne Andersson, mycket trevlig klubbkamrat och storfiskare! Se nedanstående, saxat från Sportfiskarnas hemsida så förstår ni varför:

Specimenfiskeklubben Tusenbröderna från Närke leder i slutspurten av årets Svenska specimentävling för klubblag och har sedan tidigare några "guld-fiskare" i sina led. Nu sällar sig Jan Andersson till dessa fiskare med extra guldglans.
Han växte upp vid norra Vättern och lärde sig där trolla lax redan innan laxryktena kablades ut för tio år sedan. Sedan flyttade han till Örebro och fick där kontakt med duktiga specimenmetare som lärde honom den konsten och så lyckades han spinna upp två aspar över 7 kg i Svartån också!
Nu har han slutit cirkeln och flyttat tillbaka till Hammar vid norra Vättern bland annat för de stora gäddornas skull.
Hans tionde art i Storfiskregistreringen blev en magnifik skärgårdsabborre på över 2 kg.

Här följer hans lista över tio arter :
insjö-öring 9,0 kg
lax 16,4
björkna 0,825
sik 2,775
asp 7,250
gräskarp 5,520
insjö-lax 9,050
ruda 1,750
färna 2,400
samt abborre 2,025 kg.
Alla vi som vet hur mycket tid och kraft han lägger på sitt fiske vet att det inte är någon slump att han får guldnålen - snarare förvånande att det inte hänt tidigare!
Stort grattis!

Storfiskregistrering på ruda

Kvällens rudafiske gav äntligen resultat, en hel del beroende på att värmen och solen äntligen har kommit. Började fiska runt 20.30 - då hade Clas redan fiskat i någon timme utan känning. Flera stora fiskar rullade i ytan och det kändes som om det var rätt.


22.45 börjar så mitt flöte vandra försiktigt i sidled och ett kvickt mothugg resulterade i fast fisk. Efter en kort fight och en säker håvning av Björn som också var med kunde vi fastställa att fisken precis överskred gränsen för storfiskregistrering. 1750 gr fördelat på 41 cm. Efter ett par snabba bilder fick den granna, högryggiga fisken simma tillbaks.


Straxt innan midnatt bröt jag och Clas och åkte hem och efter bara någon kilometer ringer Björn och meddelar att han tagit en fisk på dryga 1300 gr. Bara att hoppas på att solen och värmen håller i sig så fisket kommer igån ordentligt. Ska bli spännande att få Björns slutrapport imorgon...

Storfiskregistrering på björkna

Vår hot-spot i Arbogaån fortsätter släppa ifrån sig stora björknor och idag var det min tur! Stefan och jag åkte före Clas och började fiska kring halv sex. Redan dagens andra fisk visade sig vara en björkna som överträffade storfiskvikt! 690 gr fördelade på 37,5 cm räddade min dag! Oerhört nöjd fiskade jag vidare - men fisken jag var ute efter var ju redan tagen så det blev lite avslaget. Runt 19.30 testade jag en ny plats och efter ett försiktigt napp som knappt syntes i toppen på spöet blev det full fart i andra änden av linan... Fiskade farligt nära ett nedfallet träd men fisken gick i håven! Höjning av mitt PB med 20 gr och den andra björknan över storfiskvikt på en och en halv timme. Pescaviva-majs med tutti-frutti smak fick den 710 gr tunga björknan att gapa stort.
Clas tog ett par braxnar med en topp på 3 kilo, dock felkrokad, men det tyder ändå på att de är på gång.

Annars så hade Stefan det mest uppseendeväckande fisket. Vid ett par tillfällen när han vevade hem tacklet för att beta om så attackerades päronsänket av en fisk strax under ytan. Vid det tredje tillfället högg fisken över blyet och under säkert 15-20 sekunder drillade Stefan fisken med blyet i munnen. När han så satte press på den för att få upp den till ytan och in i håven spottade den retligt ut blyet - utan att vi ens fick se vad det var för fisk... Men det lär finnas stor id i trakterna - min gissning går åt det hållet. Någon som har liknande erfarenheter eller kanske till och med kan förklara fenomenet!? Hör av er!!!


I morgon bär det av till Arbogaån för Clas och Stefan redan på dagen, själv får man jobba. Dessutom skall Niclas trolla på Vänern ihop med Aarre och även Robban ska ut så rapporter kommer under dagen om det händer något.