Clas på Vänern

Fick en bild från min gamle vapendragare Clas Gustafson igår. Han gav sig ut på Vänern för att leta abborre. Hur det gick vet jag inte - men vädret ser trevligt ut.



För egen del har det blivit jobb av olika slag (ett par saker med fiske-anknytning som jag förhoppningsvis får anledning att återkomma till) och lite kabeldragning i båten - men inget fiske sista tiden. Vintern är helt enkelt inte min årstid... Längtar efter öppet vatten!

Summering av dagens fiske

Ännu en morgon med tidigt uppstigning. 03.45 ringde klockan och kaffebryggaren stod redo att leverera sitt svarta guld.

Jag mötte upp min gamle vapendragare Clas i Kristinehamn. Vi började trolla tillsammans för 12 år sedan och eftersom han numera bor i Karlstad så föll det sig naturligt att mötas där.

I skydd av mörkret sjösatte vi och åtta av tio spön riggades för löja. Nummer nio fick en dodger och en Stive och det tionde förärades med en klassisk Tomic 737.

Ute på sjön så återupprepades scenariot från i onsdags. När jag tacklat den femte löjan och matade ut lina för att fästa 20 gram bly 20 fot framför betet så ryktes linan ur handen på mig av en lax som attackerade betet. Efter en kort och intensiv fight på kort lina så gick fisken i håven. 4,5 kilo efter 4,5 minuter fiske. Kanonstart!

Vi vände runt samtidigt som resterande beten sjösattes. Första repan över "strike zone" gav ingenting men när vi på nytt passerade så högg det på en av riggarna. Dodgern med en stive hade lurat en öring att hugga.

Clas drillade med van hand och efter några sekunder brakade det till bakom oss när nästa hugg var ett faktum. Spöet bugade djupt och rullen gick upp i falsett när linan fullkomligt slets av från rullen under några sekunder. 100 fot lina försvann i ett nafs och jag greppade spöet och plötsligt så dubbeldrillade vi.

Dessvärre "spottade" Clas fisk, en öring gissningsvis runt 4 kilo, bara någon decimeter från håven.

Min fisk stångades på lång lina och lät sig sakta betvingas. I närheten av båten gick den och spände på behörig avstånd från håven innan den kunde tröttas och låta sig håvas.

En hög och vacker fisk landades. På sjön pendlade vikten i vågorna mellan 7.5 och 8 kilo men väl på land, åtta timmar senare, så fastställdes den till 7.58 kilo.

Därefter förflöt dagen lugnt med undantag för ett par försiktiga hugg som inte krokade.

Nya tag nästa helg om vädret tillåter.

Full koll på ytspöna även under fotografering.

I mitt knä

Ingen aning utan spaning. Clas håller koll.

4.5 kilo. Notera bitmärket...

Summering av dagen

Dagens fiske var på många sätt likt förra helgens pass. Dimma, lugnt vatten och väldigt koncentrerade huggperioder.

Jag och Clas sjösatte min båt i Laxhall och drog, innan det ännu ljusnat, ut mot "Ammunitionstippen" där vi sjösatte tio löjor bakom båten. I den kraftiga dimman var det svårt att upptäcka båtar och nät i tid men det löst sig utan problem.

Vi fiskade av alla de positioner som vi fiskade vid när vi började trollingfiska ihop för 12 år sedan. Som vanligt när man träffar vänner som man inte sett på länge så blir det en massa snack om minnen, vad som hänt sen sist och liknande. Så sanningen att säga så fiskade vi nog inte så koncentrerat under de första timmarna som vi borde kunnat göra. Men det var förbannat trevligt.

Och när solen sedan bröt igenom dimman började det hända saker. Först gick vi in i ett dubbelhugg där den ena var för liten och den andra bommades. Snabbt ut med nya löjor och kort därefter kommer nästa hugg och en lax på 63 cm hamnar i iglooboxen. Vi vänder runt för att fiska av platsen igen och får ett trippelhugg där tyvärr alla är för små.

Resten av eftermiddagen fortskrider utan fler hugg - men med mycket skratt och gamla minnen... 

Tror och hoppas att jag väckt Clas gamla trollingnerv till liv igen. Får försöka muta hans Maria för att få låna honom lite oftare... :-)

På väg hem över Torsöbron

Dagens enda godkända fisk. Clas visade att han inte glömt allt trots att det var flera år sedan sist... :-)